Mitt vittnesbörd
Jag växte upp i en troende familj. Jag fick höra talas om Jesus i tidig barndom. Vad jag minns så var Jesus en enorm trygghet för mig, jag kände att Han alltid var med mig. Som 9-åring döpte jag mig, varefter jag bekände min tro på Jesus för mina klasskompisar.
Mitt kristna liv stod ganska still från 9 år till cirka 13 års ålder. Jag hade visserligen några gripande möten med Herren på läger genom kyrkan o s v, men det var först vid 13 års ålder jag blev fylld eller starkt berörd av den Helige Ande och Hans kraft. Detta medförde en frimodighet till att vittna för klasskompisar om Jesus. En del av gudstjänsterna som jag gick på under min uppväxt var riktigt andliga och bra men tyvärr inte alla.
I tonåren blev jag tyvärr upprorisk mot kyrkan och då också i mitt oförstånd gentemot Gud. Jag såg mest det negativa i kyrkan tyvärr. Nåväl, när jag skulle börja gymnasiet så beslöt jag mig att följa och leva för Jesus helt. Dessvärre var det så att det enda jag visste om var ett lagiskt följande av Jesus, med en massa förbud och regler utifrån mänskliga prestationer, och då blev det väldigt tungt för mig. Dessutom var jag allmänt deppig och inte speciellt glad av mig och jag slöt mig inom mig själv. Efter jag gått ut gymnasiet ville jag gå en Bibelskola och Jesus ledde mig till en levande och kristligt hängiven Bibelskola i Småland. Undervisningen var verkligen Guds Ord och lovsången var underbar. Där fick jag bl a undervisning om vår Rättfärdiggörelse genom tro på Jesus och jag blev då fri från lagiskheten. Dessutom fick jag ett mycket starkt möte med Jesus. Jag fick uppleva att jag var fullständigt älskad och accepterad av Gud och att jag var en ny skapelse i Jesus. Den försagdhet och den tungsinthet jag levt i försvann och jag blev frimodig och full av Guds glädje. Jag fick också starkt uppleva Guds härlighet och Guds ljuvliga närvaro ständigt. Lovsången där var himmelsk och smord. Det var som att komma till himlen. Jag blev också Andedöpt och tungotalet flödade för fullt.
Min Herre Jesus ville att jag skulle tillbaka dit där jag växt upp, så det var bara att lyda eftersom jag gett mitt liv till Jesus. Jag var till välsignelse första året där på olika sätt, men det var verkligen inte lätt. Jag var en levande troende som brann för Jesus, men de kyrkliga sammanhang jag var i var religiöst bundna även om det fanns en del som var bra också. Jag hade inte rensat ut all besvikelse och bitterhet som jag haft inom mej. Det fanns även upproriskhet kvar i mig,. Så jag umgicks mer och mer med ofrälsta kompisar, jag tyckte de var roligare än de i kyrkan. Mitt kristna liv var upp och ner i hela 8 år, det var omväxlande kyrkan ibland och världen ibland, jag hade mitt hjärta tvådelat pendlandes mellan det religiösa och det världsliga lägret.
Jag hade en kompis som bodde i södra Sverige. Hon var med i en levande församling där. När jag hälsade på henne upplevde jag att jag skulle flytta dit, och 1995 gjorde jag så och gick med i hennes församling. Där blev det slut på mitt upp och ner liv som kristen. Jag blev förnyad i den Helige Ande, Guds närvaro var så underbart och härligt över och i mig. Gud förvandlade mig och jag omvände mig från besvikelse och bitterhet. Jag förlät de människor jag behövde förlåta och de synder jag levt i vände jag mig bort ifrån. Jag blev fri.
1996 träffade jag Peter genom gemensamma vänner och vi gifte oss 1997 och började tjäna Herren tillsammans.
Gud har förvandlat mig så att jag nu ständigt lever i 1:a kärleken till Jesus och har en nära kontakt och kärleksrelation med Honom. Jesus har gjort mig fri från bl a lagiskhet och gjort mig till en levande kristen som vandrar på Guds väg idag. Det går att leva ett segerrikt kristet liv, det är faktiskt enkelt när man får till sig hela Guds Ord, hela evangeliet, och därtill omvänder sig från synd och låter sig fyllas av den Helige Ande varje dag. Man behöver vara fullt beroende av Jesus varje dag, man lever av Hans styrka och liv varje stund. Det är i Jesus vi ska leva, röra oss och vara till. Vi är nya skapelser i Honom . Vi behöver också ha Gudsfruktan. Guds kärlek är underbar och ljuvlig, men den sätter också gränser. Gud älskar oss, och Jesus dog inte för oss för att vi ska leva kvar i synd och elände. Nej, Han dog för oss och Frälste oss bort från synden och eländet. Guds Nåd är underbar, men den är inte till för ett gudlöst och syndfullt liv. Guds Nåd ger oss som Skriften säger Kraft till att säga nej till det som är fel, Amen
